Så igår var jag på grönan med några vänner för att se LMFAO. Jag orkade inte komma dit i jumpaskor och smutsigt hår, så åkte hem för att fixa mig innan. Kön till kassan var rena galenskapen, så oorganiserat. Hade armbågar i ryggen, en kille som inte ville sluta pressa sin rumpa mot mig och andnöd. Var det värt det? Hm.. hade en riktigt bra kväll men det var inte tack vare bandet, utan sällskapet. För det var nämligen så att de stängde ned kassan där vi köat i timmar. Vi blev hänvisade till några andra kassor där kön sträckte sig ända till Skansen. Då tankarna kom och jag började undra om det värt släppte Saga plötsligt ifrån sig ett tjut. "MEN DÄR ÄR DU JU!" skrek hon glatt och sprang vinkandes in i början av kön, bara några meter från kassan. Kände vi någon där? Nää, våra vänner hade gett upp för länge sen. Fast det var ju inte vad vi sa till eventpersonalen när de kom och ifrågasatte oss. Trots tappra försök hann vi inte in i tid. De drog ned grinden mitt framför näsan på oss. Usch, med hoppet uppe prövade vi några sista taktiker. Men de hade bestämt sig, ingen mer skulle släppas in. Men inte deppade vi ihop för det. Istället tog vi färjan tillbaka till söder och kvällsfikade på Waynes. Vilket blev mycket trevligt även det. Det är svårt att ha det på något annat sätt, än bra, när man är med Rebecca och Saga. Lämnde kameran hemma på grund av stöldrisk, så tyvärr dokumenterades det inte med några bilder. Har fått höra nu i efterhand att konserten var riktigt bra, så GRATTIS till er som tog er in. :)
