Kär i en gamer.

Livet här rullar återigen som en vindruva påväg ner från Mont Everest, fort med andra ord. Har insett två saker om mig själv sen jag kom hit, fast det är båda saker jag hade teorier om redan jag lämnade svealand men kände att jag var tvungen att ta upp detta med tanke på hur alla pratar om att detta är året man hittar sig själv. Så 1) Jag är en riktig Cry baby, helt ärligt skulle kunna ersätta Johnny Depp i den filmen och det är inte ens något jag skäms för. Har gråtit en skvätt lite då och då sedan jag kom hit inte för att jag har det dåligt utan för att jag vill inte att detta solskens land ska utsättas för en torka. Nu har jag även skaffat mig lite vänner i familjen, idag vid middag när bordsplatser skulle delas ut skrek lillen 3 år gammal att han ville ha platsen bredvid mig och igår kväll påväg hem från en kväll ute sa den äldre grabben att jag var hans "secound favorite sister" sen stannade han upp en stund för att tänka och rättade sig sedan till "secound first favorite sister". Lovade även att jag ska fråga min mamma direkt när jag kommit tillbaka till Sweden om jag får åka tillbaka till Nya Zeeland för att hälsa på dem. Går inte det så gör det nog inte så jättemycket för lilla Sydney 6 år har redan påbörjat planeringen av en resa hem till Sverige för att hälsa på mig och lära sig hur livet funkar. Så himla cute.

I brist på roligare bilder, här är en prinsessbutik jag besökte förra helgen. Kyssar B.